Konsumtionsbibeln enligt Ropix

Konsumtionsbibeln

Nedan är saxat från Ropix.org Vi är ganska olika jag och Daniel på många sätt. Fast det är kanske det som berikar. Jag har lärt mig en del av honom. Men vad gäller sparande så måste man ha en bra vikt mellan att spara och att investera [risktagande]. Där skiljer vi oss åt en del tror jag.

Normen med heltidsjobb gör att folk har mycket pengar men lite tid, vilket leder till ogenomtänkt konsumtion, vilket leder till nya trista heltidsjobb hos företagen som tjänar på den ogenomtänkta konsumtionen. Jag står bakom fler möjligheter till att köpa tid för sina pengar.I-landsvärldens lönenivåer är anpassade till en viss typ av konsumtion. En stor del av standardkonsumtionen tycker jag är fånig och onödig. Om man avstår från den, kan man göra sin tillvaro mycket lättare.

Med min konsumtionsbibel vill jag inspirera till det. Vissa företeelser försöker jag undvika att lägga pengar på, andra har jag inga problem med. Om jag känner att min tillvaro blir mer besvärlig på grund av för lättsinnig pengarullning, kan jag lägga till fler områden på förbjudet-listan, vilket är mer i den snåla riktning som jag tidigare praktiserade och visade upp på denna sida. Allt för att hitta en harmonisk nivå. Jag gör också uppdateringar med konsumtionsområden som jag tidigare inte blivit påmind om att skriva in.FÖRBJUDET - det jag undviker att lägga pengar på:

1. Nya kläder.

Förklaring: Jag går runt på så få plagg som möjligt. Och försöker köpa så mycket second hand som möjligt. Jag gör dock vissa avvägningar mellan hur ofta jag ska bli tvungen att tvätta kläder och hur ofta jag ska köpa nytt. Jag har fler än ett par underkläder. De andra kläderna: Två par jeans, fem t-shirts. Kommentar: Man kan alltid satsa mer på att uppleva grejer än på att se bra ut. Om man tänker på det sättet, vinner alltid upplevelserna i slutändan.

2. Elektronikprylar som är häftigare=dyrare än det allra mest basaktiga.

Förklaring: Det allra billigaste inom varje kategori. Kommentar: Tekniknördar driver upp priserna på ONOFF. Men det billigaste duger ofta.

3. Alkohol på krogen.

Förklaring: Alkohol från Systembolaget är en helt annan sak, en helt annan produkt, och behöver inte ens nämnas i en konsumtionsbibel. Kommentar: Förvånansvärt många väljer att stänga in sig i en trång och svettig lokal en hel kväll. Det finns en tradition av att gå på lokal. Lokaler är i sin tur straffbeskattade.

4. Underhållning.

Förklaring:

Detta inkluderar väldigt mycket, som film och musik, inträde till sportevenemang och internetporr. Kommentar: Det går alltid att underhålla sig själv med något, till exempel på internet. Ju mer man väljer att betala för sin underhållning, desto mer tappar man känslan för hur man kan underhålla sig själv. Jag tror på en framtid där väldigt många fler är delaktiga i det underhållande, istället för som nu, där vissa underhåller andra, som betalar, och sedan passivt tittar på.

5. Det som inte är det billigaste resandet.

Förklaring:

Detta betyder att jag väljer kollektivtrafik före taxi och bil inom en stad. Och den billigaste och troligen mest obekväma resan, istället för dyrare varianter, när det gäller resor mellan städer. Kommentar: Det går alltid att hitta ljuspunkter med en lång resa: man får oftast se mer, och så bör jag kunna utnyttja tiden till att tänka.

6. Det som inte är det billigaste boendet på resor.

Förklaring:

Jag försöker alltid hitta det allra billigaste vandrarhemmet, där det förekommer att man sover med 11 andra (främlingar) i ett rum. Ofta bor jag också GRATIS, via resenätverk som couchsurfing.com och hospitalityclub.org. Kommentar: Det spartanska är kul. Och det går sensationellt lätt att sova med en massa andra. Det gäller bara att inte irritera sig på alla ljud.

7. Mataffärer som är dyrare än andra i "närområdet" när jag är hemma (och inte på resa).

Förklaring:

Lite luddiga kriterier. Men jag försöker alltid välja billighet före kvalitet och utbud. Hänsyn kan tas till hur långt det är till den billiga affären. Just nu är jag så lyckligt lottad att jag bor nära ett Netto. Jag bor också nära det mycket dyrare Hemköp. På tider då både Netto och Hemköp har öppet, ska jag alltid välja Netto. (Netto har öppet till kl 20, Hemköp till kl 22.) Kommentar: Det spartanska är kul. Och detta är ju högst individuellt, men jag ser alltid på livsmedlen som ett medel för att leva, inte något att leva för.

8. Mat på restauranger som inte är snabbmatsrestauranger (gäller i rika länder).

Förklaring: Det är en hyfsad tydlig uppdelning, i princip går gränsen vid personlig servering vid bordet. Jag äter dock på pizzerior. I länder som Indien äter jag även på riktiga restauranger, eftersom allt är fem gånger billigare. Kommentar: Också rätt individuellt.

9. Ägande av bil och kostnad för körkort.

Förklaring: Inte ha något med bil att göra, förutom när jag eventuellt delar bensinkostnad med någon. Kommentar: När jag VERKLIGEN behöver ta mig fram snabbt, tar jag taxi. Men det känns definitivt som att bilen inte är något bra ekonomiskt alternativ. Inte ens i Los Angeles.

10. Lån med räntor.

Förklaring: Inga former av räntor. Kommentar: Något som jag har gått igenom, och som jag inte vill gå igenom igen.

11. Hygienartiklar som är till för att man ska lukta gott.

Förklaring: Ingen deodorant och ingen parfym. Kommentar: Av typ samma anledningar som nr 1.

12. Text på papper som inte är till för att läsas under långa resor.

Förklaring: Inga böcker, inga tidningar, ingenting. Om det inte är pocketböcker och sådant som jag ska ha på resor. Kommentar: Det finns alltid mer att läsa på internet.NOTERA: Om jag ändå skulle köpa något av ovanstående, eller annat tveksamt, förklarar jag mig på utgiftssidorna.