hej vänner
I dagens tidevarv brukar vi få blinkade julbrev via mailen. Hälsningar signerade av dansande renar och självaste tomtefar. Nu är jag både sen och omodern. Detta innebär att istället för ett klassiskt vykort den 24.12 satt jag mig bakom tangentbordet för att klottra ner några kråkfötter såhär på Sveas namnsdag den 2 januari. Nyårslöftena är redan brutna. Det är Stenbockens månad och jag fyller i denna minut 34 år. Ungefär 300 000 timmar. Till min bemärkelsedag har jag unnat mig en blå toalettdörr och en del i en eko-gris som gör att familjer i Burkina Faso kan få en drägligare tillvaro.Detta brev har gått ut till 50 personer. Personer som jag tycker gör kloka saker och vars umgänge jag uppskattar.
jobb
Träffade en god vän häromsistens. Vi kan kalla henne Sussi. Jag kallar henne Sussi eftersom det är vad hon heter. Vi diskuterade jobb och karriär och definitionen av de båda. Själv har hon gjort en spännande resa från en lagom anspråkslös tillvaro i en sliten småskola till att numera projektera byggprojekt arkitekturella mångfaldsplaner med världen som arbetsfält. Häftigt att goda arbeten och bra vägval resulterar i en dräglig tillvaro. Att definiera karriär kan man göra på många olika sätt. Vissa definierar en enbart i arbetsrelaterade termen men personligen så är karriär mellan 08.00 – 17.00 utan pågår 24 timmar om dygnet. Året om. Hela tiden. För egen del har det både varit bu och bä med kneg senaste tiden.
Mellan april - september jobbade jag åt Grand Circle Travel som är ett reseföretag med verksamhet världen över. Mitt uppdrag var att guida pensionärer från USA i Finland och Norge. Det var längesen jag hade ett mer spännande och givande jobb. Kortfattat hämtades de blåhåriga damerna i Helsinki och efter ett par dagar i huvudstaden åkte vi upp till Ivalo som är guldvaskarnas paradis. Kring finska lappmarken blev det utflykter till både renfarmar och det väldigt imponerande samemuseet Siida (siida.fi). Om ni får tillfället i akt tycker jag ni ska ta en svängom till lappmarken utmed sjön Inari och Nejden. Sen korsade vi in till Norge och vilade ut i Kirkenäs. Rent historiskt är Kirkenäs en guldgruva. 100 000 tyskar ockuperade denna lilla by under andra världskriget och brände därefter ner hela staden. Gränsen till Ryssland ligger ett stenkast bort och det sker en hel del handel med Murmansk. Därtill finns en gigantisk gruva som numera är nedlagt men det snackas om en återupplivning då priserna gått upp och brytteknikerna utvecklats. När den hade sina glansdagar arbetade 15 % av alla män i gruvan.
Sen vandrade vi plankan och steg ombord på Hurtigruten (Hurtigruten.com alt Hurtigruten.se) som tuffar på från Kirkenäs – Bergen året runt. Det är en fantastisk resa där vyerna är tagna som om de vore från trollska sagor. Vi passerade både Nordkap, Lofoten, Hammarfest för att sju dagar senare landstiga i den kompakta staden Bergen. Här finner du en mängd historia, mikroklimat, gamla Hansakvarter, oljefältet Troll A och många trevliga norska människor. Från Bergen – Oslo blev det både buss och tåg och båt. Sträckan från Voss upp till Myrdal och Flååm är enastående. Avslutade varje tur med ett par dagar i Oslo. En stad där det är mer svenskar än norskar. Vigelandparken och Kon-Tiki är både enastående resmål om du är och viftar kring Karl-Johan. Nu på senaste tiden har jag delvis arbetat lite åt Exitours i Sundsvall och ska förhoppningsvis guida en golfresa till Sicilien, en Hurtigrutensvängom samt en Medelhavskryssning. Det är ett härligt gäng på resebyrån så nästa gång ni ska ut och fara och flyga så rekommenderar jag exitours.se. Exitours till trots så är jag på jakt efter några fler timmas arbete per vecka. Ni får hojta till om någonting uppenbarar sig.
”Vad gör du på din fritid?”. ”Det är min fria tid och jag gör vad jag vill och som faller mig in”. Själv har jag försökt göra så lite som möjligt utan att få dåligt samvete. Det kan vara att besöka biblioteket eller gå ut med den granna jycken Pallas. En ståtlig mellanschnauzer som börjar få gråsprängda hår i den annars så tjocka svarta pälsen. Det kan vara att lira lite gitarr. Förundras fortfarande att det går att få så mycket glädje från en trälåda med sex strängar. Visste ni att det är svårare att spela ”Till Paris” på blockföljt än U2:s ”Pride” eller Robert Zimmermans ”Knocking on heavens door”. Träningsmässigt blir det som vanligt för lite, enbart gymbesök och långpromenader. Hade tänkt åka lite skidor men snön lyser med sin frånvaro. Kanske får man prova rullskidor. Sen får vi hoppas att Friskis & Svettis flyttar in i Brännaborgs palats. Det hade varit finfint.
blogg
Brukar berätta lite historier för omgivningen på garnahjarna.blogspot.com. Tror jag är uppe i 450 inlägg av varierad inriktning, kvalité och längd. Men det är rätt trevligt med ett personligt showcase mot omvärlden.
boende
Jag har påtat lite med boende på slutet. Köpte för ett tag sedan en mindre lya på Norra Kyrkogatan. Efter målarfärg, en nedslagen vägg och nya golv så börjar det åtminstone vara beboligt. Polaren och Stockholmsikonen Clas ringde för att snacka lite bostad och jag replikerade ”Jo den gick på 80 000:- så jag tror det var ett rätt bra investering från min sida”. Hörde genom luren att han blev sådär frustrerad och nästan lätt upprörd innan han började svära som en borstbindare ”Men helvetes jävlar har det börjat bli så förbannat dyrt norrut också?”. Min reaktion var en lätt förvåning och jag rynkande pannan för att sedan ta till orda ”Nja det är ett bra pris. Det är det minsta man får räkna med för den här typen av bostad i en residensstad längs norrlandskusten” ”Men himlar vad förbannad jag blir på dessa bedrövliga utsugare till säljare”. Efter ett tag visade det sig att han snackade kvadratmeterpris. Ibland blir det fel när referensramarna är olika. Visst är det kul med boende och arkitektur. Ska titta lite mer ingående på möjligheten att köpa det mindre hyreshus, i detta fall är det mer drömmaren än ekonomen i mig som talar.
härnösand
Folk på stan säger ibland att ”Det händer ingenting” eller ”Någon borde göra något”. Märkligt det här fenomenet kring annanism. Anna-nism innebär att någon annan ska ta tag i saker, någon annan ska fixa biffen, någon annan ska vara behjälplig, någon annan ska ställa upp, någon annan ska göra ditten och datten. ”Vad gör du själv?” brukar jag ibland fråga. Jag tycker vi har en enastående stad men kan ibland bli lätt frustrerad att folk i större utsträckning inte morsar på varandra på stan och att det finns, en i mina ögon, bubblande avundsjuka mitt ibland oss. Vi måste brösta upp oss och likt påfåglarna berätta att vi har en enastående stad med många fördelar. Nära till allt. Billigt boende. H2o runt omkring oss. Här finns hyfsade kommunikationer och en välutbildad arbetskraft. Technichus, Länsmuseet, Sambiblioteket och storslagen natur. Låt oss ta tillvara på och utveckla de många positiva krafter och verksamheter som vi har tillgång till.
politik
Askungen beskrev sin natt på balen som ”tråkig, trist, jättetråkig eller fullkomligt, fullkomligt underbar”. Det är lite på samma vis med politik tycker jag. Det är verkligen berikande att få vara med och tycka och tänka och se att saker och ting faktiskt går framåt oavsett vad vilka vinklingar som lokalmedia ibland har. Under det här senaste året har jag lärt mig att en kommun pysslar med så oerhört många saker. Det är lite av awakening för mig. Sen har jag lärt mig att vi måste bli bättre att sätta mål och följa upp mål. Det brukar vara ett problem både på individ, grupp och organisationsnivå. Ja alla möjliga nivåer för den delen. Jag har även lärt mig att det finns duktiga och driftiga och kunniga människor som engagerar sig i sin närmiljö. Jag har också lärt mig att det finns människor av motsatt dignitet. Sen har jag lärt mig att oavsett vad man gör är det alltid någon som gnäller och klagar. Det ska man lyssna på till en gräns. Men sen får man banne mig umgås med folk som inte agerar tidstjuvar och andas negativitet. Dem kan vi skeppa till någon öde ö. Som jag ser det har det bland annat hänt följande:
Det går att radda upp en massa andra saker också likt beviljade ansökningar och vitesförelägganden finns inom omsorgen. På det hela har det varit ett intressant första år. Som vanligt är jag otålig och tycker att saker och ting tar för lång tid. Men det är förmodligen klokt. Nog om politik. Ibland kan jag tycka att man borde jobba lite mer med pol-etik inom poli-tik.
cardo.nu
Jo just det jag har sedan senhösten tagit tag lite mer i Cardo.nu och det gäller visserligen inte hemsidan men väl produkten som kombinerar information med spel. Såhäromsistens dök det up 3500 multilekar från de varma pressarna i Krakow. Jag har krängt iväg några hundra stycken så det i alla fall täckte tryckkostnaderna. Samarbetar lite med Berunda och Jakob Nanneson som är en strålande entreprenör. Känner ni någon som är på jakt efter en rolig give-away så tveka inte utan surfa in på Cardo. Inom kort kommer det även att ske försäljning av något som jag kallar för Skitsnacksbingo samt produkten Länkometer. I slutet av Januari kommer hemsidan att se bra mycket bättre ut.
framtid
Einstein sa en gång ”Jag oroar mig aldrig över framtiden, den kommer tids nog”. Det må vara sant men det är klart det går att planera för framtida eskapader och äventyr. Att sätta upp vissa mål och efter bästa förmåga följa dem. Nu har jag bott i Härnösand ett par år och jag måste erkänna att reslusten ånyo har satt in. Det är en svår balansgång att dels hitta ett högkvarter och dels undersöka världen. Min vän Mirjam cyklar från Irland till Australien (visserligen måste hon ta båt eller flyg sista biten om nu inte det blir is mellan Indonesien och Darwin) och just nu befinner hon sig i Pokhara. Klart man blir sugen att göra något liknande. Polaren Gary har nyligen tagit sin skepparexamen utanför Jungfruöarna och har erbjudit mig anställning. Samtidigt kan man inte gå och drömma hela tiden om att gräset är grönare på andra sidan elstängslet utan även lära sig vattna där man står. Men som det ser ut i dagsläget blir det en längre rundvandring, det hade varit enastående att cykla ner till Zermatt och köra skidor en säsong och sedan ner till Grekland via Italien för att ta hand om turister på den magnifika ön Skiatos. Därefter fortsätta för att så småningom sikta Sydneys Operahus. Men för att uppnå det är det dags att ställa mer och konkreta S.M.A.R.T mål. Själv har jag skrivit ner några konkreta saker som ska uppnås inom 2008. Men de behåller jag för mig själv.
Sen är det naturligtvis en massa mål som aldrig uppnås men visst är det bra att ha någonting att sträva efter. Sen brukar planer förändras och ömformateras på olika sätt. Tror det är ganska få som kan påstå ”Idag är jag exakt där jag ville vara om du frågade mig för 10 år sedan”.
tankar
För 10 år sedan skrev jag om Kaospiloterna som är en nischad utbildning med grunden från Danmark. Naturligtvis var det ingen som tog mitt tips seriöst då men nu den 14 januari om jag inte missminner mig så etableras en filial i Stockholm. Det ska bli intressant att följa resan som den första årskullen gör. Vill ni veta mer kan ni knappa in på kaospilot.se. Under året som gått var jag nere på 72 H Racet som är en idétävling som kommer att visas i april någongång. Tyvärr fick jag inte vara med men det kommer nya chanser. Själv hoppas jag på ett skrivprojekt och den fiffiga uppfinningen ”Nappataget” som jag i skrivande stund försöker få fram en prototyp och patent på. Vi får se hur det går med den saken. Nedan följer en kort lista vad jag tycker när det gäller kundservice, fiffiga människor och positiva rytmer.
1. Bästa kundservice
Går oavkortat till FinInUnder som drivs av en tidigare kurskamrat till mig. Anna-Carin är både bubblig och gåpåare och helt överjävlig när det gäller kundservice. På god andra plats tycker jag SHELL södra vägen kvalar in. Där blir det MVG med flera plus.
2. Fiffigaste människa
Ulla Lahti som driver Läderlappen laderlappen.se kommer på olika smarta lösningar och jobbar hårt. Olyckligtvis blev hon bestulen på sin ide kring ”brepåaren” som är ett munstycke till exempelvis Kalles Kaviar. Ni kan tänka på det nästa gång ni handlar på någon av de större livsmedelsbutikerna. ABBA Seafood knyckte denna fiffiga uppfinning rakt av och borde veta hut i kubik När man pratar fiffiga personer är Jocke B naturligtvis svår att förbise. Jag pratade med en nyanställd på Arontis och frågade ”Jaha vad kul att det går bra för er. Vad har du gjort det första halvåret” ”Tja jag har mest åkt land och rike för att håva in pengar och berömmelse”. Grattis.
3. Mest positiv
Sällan har jag stött på någon som är mer positiv än Bahati Kamengele. Trots svåra förhållanden har han funnit sig till ro i Härnösand och hela familjen, alltid något på gång, språket flyter som en vårflod i Abisko, jobbet fungerar och det är en fröjd att springa på honom lite titt som tätt. Om alla hade BK:s attityd hade luften varit lättare att andas.
boktips
Jag har läst en hel på slutet och överläkare Eberharts bok ”I trygghetsnarkomanernas rike” är ruggigt bra och beskriver lite av den rädsla som vi lider av här i vårt land. Ta det här med snubben som fick en istapp i huvudet och avled för ett par år sedan. Nu, så fort det blir rimfrost så ska gatstumpar stängas av med hjälp av stora hinder och fotgängare får ta en annan väg. Lag om cykelhjälm kan man tro är bra men så enkelt är det inte. För det första så har ett barns periferiseende inte utvecklats förrän i 13 års ålder och för det andra så har folk som bär hjälm en förmåga att tro att det bara är att cykla så fixar hjälmen ett eventuellt fall. Snart kommer vi väl att ha lag på gåhjälmar också. Överläkare Eberharts bok om just denna trygghetsfascism är en njutning som jag tycker ni borde unna er såhär i början av året. Boken handlar mellan raderna om risktagare och själv skulle jag vilja se en utredning hur stort ”riskkapital” Sverige gick miste om när den stora utvandringen till Amerikat skedde. Vän av ordning kanske säger ”Jamen det är bättre att ta det säkra före det osäkra”. Ja kanske det. Men fan så mycket tråkigare.
avslutningsvis
Jag tänkte inte vara mer långrandig än så och kan rent telepatiskt höra att några av er redan snarkar. Nu ska jag knyta skorna för att gå och köpa både filmjölk och YES diskmedel.
Fridens liljor
Mattias Andersson
Norra Kyrkogatan 27 A
871 32 HÄRNÖSAND
www.garnahjarna.blogspot.com
t. Har du?
Benazir Bhutto kom den 18 oktober tillbaka till Pakistan efter år av exil. Idag är hon död. Hon blev 54 år. Terrorväldet försöker skrämma demokratin till tystand och lydnad. Det får inte hända och yttrandefriheten måste kvarstå mer helgjuten och grundmurad än tidigare.Ur säkerhtspolitiskt perspektiv är Pakistan oerhört viktigt. Hennes far även två bröder har blivit mördade i demokratins tecken. Jag tycker att Rolf Porseryd har lysande analyser och kommentarer vad gäller utrikespolitk. Titta in på hans tyckande och tänkande. RIP BB 2007-12-27.
Det var en gång en tjej som hette Yazdani som senare blev till Nilsson. I plugget umgicks hon med en Berglund om mitt minne inte sviktar. Vad som hände med honom är rätt oväsentligt men Sussis resa är desto mer intressant. Sedan Holmsunds centralskolan har det runnit mycket vatten under broarna och på tal om broar så sitter hon både brevid London Bridge och projekterar större spångar och byggnader med världen som arbetsfält. Tror resan gick från Dragonskolans byggteknik kryddat med hårt arbetet och gediget närverkande. Vi delade buss från Umeå och söderut. Hon var påväg tillbaka till UK efter visit i Björkarnas Stad. Det var väldigt lättpratade tre timmar och utan tvekan en bra julklapp.
